Miriam

det stora moderna sveket
över den långa svindlande bombastiska osmanska gränsen
flydde kvinnor ibland knappt ens
för att bli (illegitima) bi-hustrur
ett oförglömligt svek

du toplessade modigt vid mosken i el Masri
senare i korta kjolar gick vi i tystnad
i den göteborgska solen
jag tänkte inte på mensandet på daesh flaggan
utan bara på att du och jag var (illusoriskt)
fria
vad kunde vi ha sagt till varandra bortom Hej?

befria bröstvårtorna
konst för vår skull
fortsätt blogga
stjäl, inspirera, utmana varandra
glöm oss själva

minns alla biflickor
som passerade den långa gränsen
och ditt svarta lockiga hår
den korta svarta kjolen i värmen
mitt praktikantnätflor och min svarta
FEMEN krans av blommor
jag glömmer aldrig
dig. er. oss.

så vi närmar oss stenen, den faktiska
ska ta på den, kyssa den och någon tar på oss

sex vid kalken, vigvatten som våldtäktssmörj

vi bekänner att vi brydde oss mindre om vem du var
om dok, grisar, maskerad

vi ville få skriva dikt
rita dyrbara helikoptrar över Konstantinopel
MP Taha hade en pistol
och rörde inte längre en park
han skrek ut de kostar många miljoner
jag uppmanar honom att gå ut!
fylla gatorna med manlighet. Apekukar.
och alla dessa bedårande fullblod

två rosa slöjor
och att dela systerligt på bördan av män
övermannande män
övermanna män
över och bortom alla gränser

lite vatten salt ev. socker mjöl ner i torr järnpanna platta ordentligt
vårt bröd
vårt ojästa bröd
och var vi är bränner hett vatten vår hud för vi glömmer aldrig era drag

jag flyttade svarta och vita pjäser dit tärningen kallade
spöade lätt utforskade den lilla slumpens inre process
när vill vi vinna?
när du pressar en fiende bör du lämna en öppning för dem att fly

på Kontiki över Atlanten
hoppas vi denna gången att ni aldrig når hamn och i dessa nya tider leker vi hårt

vi såg ingen annan väg och priset för att pressa fienden (så)

gränser löper genom varje steg och gata
kycklingen hade inte hopp
kycklingen hade inget val



((the great modern betrayal
over the long staggering bombastic osmanian border
fled women sometimes barely
to be (illegitimate) biwives
an unforgettable betrayal

you topplessed courageously at the mosque in el Masri
later in short skirts we walked in silence
in the gothenburg sun
I didn't think about menstruating on the daesh flag
but that you and I where (illusionary)
free
what could we have said to each other beyond Hi?

free the nipples
art for our sake
keep blogging
steal, inspire, challenge each other
forget ourselves

remember all bigirls
that passed the long border
and your black curly hair
the short black skirt in the heat
my internnetveil and my black
FEMEN wreath of flowers
I never forget
you. you. us.

so we approach the stone, the actual
will touch it, kiss it and someone touches us

sex at the chalice, holy water as rape lubrication

we confess we cared less about who you where
about veils, pigs, masquerade

we wanted to get to write poetry
paint valuable helicopters over Constantinople
MP Taha had a pistol
and no longer touched a park
he shouted they cost many millions
I call upon him to go out!
fill the streets with manliness. Apecocks.
and all these captivating fullbloods

two pink veils
and to share sisterly the burden of men
overpowering men
overpower men
over and beyond all borders

some water salt possibly sugar flour down into dry ironpan flatten really
our bread
our unfermented bread
and wherever we are hot water burns our skin cause we can never forget your moves

I moved black and white pieces where the dice called
beat easily explored the small coincidence inner process
when do we want to win?
when you pressure an enemy you should leave an opening for them to escape

on Kontiki over the Atlantic
we hope this time you will never reach shore and in these new times we play hard

we saw no other way and the price to preassure the enemy (so)

borders runs through every step every street
the chicken didn't have hope
the chicken had no choice))

Uno Mystica

the bodysculpturer crocodiles guard in the sewers 
a trea in sickly purple and green beats and inside its fruits core blood 
it sleeps, the trea, and dreams far away, almost all the way to Romania from New York that all friends and it was something about mirrors and serious darkness 
as to be born out of someone elses flesh 
where they just stood you now stand 

a cured blind closes his eyes 
habit true builds themselves their tree 
free meditation and one of the branches hands a root beer and blinks familiarly 


(first part in an advent triology - Ajusticiamiento and Pastry)

Bakelse

Pastry 

For christmas you must come to the front Josephine. 
You must put yourself in the red carriage allthough it has inferior shock. 
I want you to only eat salt meat and drink weak beer during the trip. 
Wear the pink dress i gave you before I went and bring the green one that I sent a skiss of and that I have not seen yet. 
Travel alone, without ladies; Oh well, you can bring Fiffi or Bimbo, by all means, bring both. 
Probmise me that you arrive with rosy cheeks in the cold December morning. 


(Part three in a triology - builds on Napoleons (love)letters to Josephine)

Teknokrati

jag glömde orden ärvd och mission 


jag tror inte att du är
du har existensialistisk ångest
(bordell i nihilistisk ost)
en söt sak med flera tror du är en bortom bortskämd tik

bara ett ögonblick en sekund av inte ansvar utan låt oss säga makt
(bekräftelsens)
tappar balansen, producerar inget mer än knappt tillagad kost
om jag säger något
stämmer inte
om mig själv

i världen idag skedde något någonstans

jag ogillar jag trivs inte
mammor överallt inte bara skrattar för det är inte (längre, om någonsin) roligt
- låt dem äta mat, ät själv mat
lättnaden när det psykiska får mer betydelse än det fysiska
något om naiv

- vi är alla ondskan
för vi brydde oss inte aktivt om dig, någon annan
och någon annan man gränsfyllt
för att vi brydde oss inte tillräckligt om den av andra enskilt utvalda

dissociationen direkt och indirekt och aktivt och inaktivt skadlig
för ni minns inte vad ni sagt vad jag sagt vad du talat om vad vi talat om vad jag talat om och kanske inte ens vad någon vill, ville
voodoon vill säga att skenhelig voodoon vill säga att inte bara vem är du utan mer

- min son hade en vän vars far var polispedoporrutredare
vännen klarade inte övergreppen utan tog sitt liv
Fanny, en trasmatta
noll punkt tre det vill säga tre av trettio

inget vet och jag sätter mig tungt i stolen har detta som hänt dig verkligen hänt någon de känner av yttersta respekt tala inte om
vidunderliga vidrigheter utan låt oss belysa igen den vardagliga ondskan av att inte underlätta (för, vem?)
och att äckligheten var så fundamental att döden

(en rant om högmod på magiska)

men enligt utsago kan det vara bara så att vi får veta
och sedan leva med det himla med ögonen på badhuset
omorganskt tiga i kakelkön till skåpsnyckeln, inträdesbiljetten
bättre upp säga det, glömma bort det, rackla (vidare)
det finns en ovana en vid ovrede en vid reaktion den kombinationen

som du minns?




((I forgot the words inherited and mission

Technocracy

I don't think you are
you have existentialistic anxiety
(brothel in nihilistic cheese)
a sweet thing among several believes you are a beyond spoiled bitch

just a moment a second of not responsibility lets say power
(confirmations)
drops balance, produces nothing more then barely cooked food
if I say something
is not correct
about myself

In the world today something happened somewhere

I disfavor I don't thrive
mothers everywhere not just laughs because its no (longer, if ever) funny
- let them eat food, eat food yourself
the relief when the psychic gets more meaning then the physical
something about naive

- we are all the evil
because we didn't care actively about you, someone else
and some other man limitfull
because we didn't care enough about the one singled out chosen by others

the disassociation directly and indirectly actively and passively damaging
because you don't remember what you said what I said what you spoke of what we spoke of
what I spoke of and perhaps not even what someone wants, wanted
the voodoo wants to say hypocritical the voodoo wants to say not only who are you but more

- my son had a friend whos dad was a policepedoporn investigator
the friend couldn't cope with the abuse so he took his own life
Fanny, a rug
zero dot three that will say three out of thirty

nothing knows and I sit down heavily in the chair has this that happened to you really
happened anyone we know out of utmost respect don't speak of prodigious obscenities but let
us illuminate again the everyday evil of not facilitating (for, who?)
and that the nasty was so fundamental that death

(a rant about arrogance in magic)

but according to admission it can just be that we find out
and then live with it roll our eyes at the bathhouse
omorganlike silently in the tilequeue to the keycabinet, the entryticket
better up say it, forget about it, twaddle (on)
there is a wide inexperience a wide unwrath a wide reaction that combination

As you remember?))

Om ljus

när jag flyger chantar jag pionblad
därför hoppar jag oerhört potent och oluciditeten rinner igenom studsen
i alla fall så är det turkosa alpdjupet tårfärdigt brandgult
och åskorgasmerskans blixtlås med dunder och brak rakt över allt det där gråa

istället för att dra av kronblad på violer eller vingar på flugor
kisa

det är precis i mellanrumsljuset som livet liksom kläcks (vissla, va)
och vi gick från rum till rum just de gångerna var trådarna ett tunt gult bladnät
pingvinvikingen utan armar och knän böjer nobelt sin nacke för clowninnan när hon
torkar blod från hans spikdynenäsa och han är förälskad hon har en kärleks takt

uppskärrade ögonfransar, när du blundade mindes du med näsan, armbågarna, porer, snäckor, i djupa veck, i muskler, tapeter,
en radio

Sherlock var mörkrädd hela tiden eftersom det är mörkt på en oerhörd massa platser
mot immiga bakrutor rökbarn, förföriskt fort leker dagens, livets, drömmens ansikten som en regnbåge med svart och vitt,
ofta genomskinligt, ibland ansiktslöst flimmer, ibland solitt

ok så jag traskar i en snygg äventyrlig dalsänka på en stig, jämte en stig, läger och sjungande
jag kom hemmifrån och jag är på väg hemmåt
jag gör en lövmask med fjäderhår som jag bär ibland har jag barkkrona med ömsat ormskinnsflor

jag fetsminkar ögonen till munnar

var det vindens vinande, skuggans eldspel, svampens mycel,



(( About light

when I fly I chant peony petals
Therefore I jump tremendously potent and the unlucidity flows through the bounces
anyway this turquoise alpdeep is tearfully fireyellow
and thunderorgasmesse zipper with rumble and smash straight over all that gray


instead of dragging of petals from pansy's or wings of flies
squint


its precisely in the gaplight where life hatch (whistle, what)
and we went from room to room those times the threads where a thin yellow leafnet
the penguinviking without arms and knees nobly bends his neck for the clowness when she
wipes blood from his nailcarpetnose and he is in love she has a love rhythm

overexcited eyelashes, when you closed your eyes you remembered with your nose, the elbows, shells, in deep folds, in muscles,
wallpaper, a radio

Sherlock was afraid of the dark all the time because it is dark at an enormous amount of places
against misty rear windows smoke children, seductively fast plays days, lives, the dreams faces
as a rainbow with black and white often transparent, sometimes faceless flicker, sometimes solid

ok so I plod in a handsome adventurous valley on a path, next to a path,
camps and singing
I came from home and I am heading home
I make a leafmask with featherhair that I carry sometimes I have a barchcrown with
excuviated snakeskin veil

I fat-makeup my eyes to mouths

was it the winds howl, the shadows fireplay, the mushrooms mycelium,
))

Den långa vägen ut ur helvetet (Bara det finns ett helvete)

jag lägger dig i gynekologstolen
klanen burzum-paken marscherar in
ach mach opakarka

Slothloriel böjer sig framåt och låtsasväser
döda dem
döda dem alla
klanen mässar och de kräver svar
svar
jag ska döda dem
jag ska döda dem alla

(tsunamin fanns, säger Andreas Harne i avklädd
så att vi inte ska glömma att inga bomber klöv fram fjordarna ur urbergen
men det är något hbtskt som orsakar vatten som orsakar härdsmälta som orsakar att världens äldsta varelse dog av Bor)

en kontinentalplatta senare hatar två unga män äldre pojkar måndagar

(The long hard road out of hell (only there is a hell)

I add you to the gynecologist chair
clan burzum-paken marching in
ach mach opakarka

Slothloriel bends forward and pretend hisses
kill them
kill them all
the clan messes and they demand answers
answers
I shall kill them
I shall kill them all

(the tsunami existed, says Andreas Harne in Undressed
so that we shall not forget that no bombs cleaved out the fjords from crystalline basement
but there is something lgbtish that causes water that causes meltdown that caused the worlds oldest creatures death from Bor)

a continental plate later two young men, older boys hate mondays)

Ishk

bära känslor hud krypande storslagna 
mongolida körsbär till baksidan av hud 

om vi har samma färg kopplar vi upp oss 
via huvudjacket och märgen förbi rosa 
kablar och så bär vi telepatiskt 
empatiskt sympatiskt vår kappsäck 

harbröstet mynthålet du drog av vingar på flugor 
lycka till; tur! 

överarmarna spänner påfåglars solfjädrar kronor av hår 

att andas genom det brutna hjärtat 
de sneda skornas krumma gång 
denna ständiga spänst i axlarna och nästippen 

galen i olja en björk en bänk ett 
neutralt reflekterande helkaklat rum 

vi smyger runt och i hemlighet äcklas vi av oss själva 
i hemligt hamnbyte berörs det andra vi här 

en legion av hemliga agenter för talan 
och det kliar alltid så där mycket 
bakom din hud 

syntetisk estetiskt 
retard 

glufsar i sig av kanelen med båda händerna 
tuggar basilikan disneyskt getiskt 

quadrupel genetiskt 


(taberas i god tro)

Ajusticiamiento

that crisp crisp light yellow light 
it stood written all over the face, the door that slammed behind them 

to know what one has to do but not do it, to be in a consciousness limbo and what could he have done without eyelids? 

Was it worth it? 
- Sure

He prayed, according to his faith he did not get to take his life. He endured. 



(part two in a triology - concerning Llosas Fiest of the goat)

Dominion

Bondage

det bdsm-svåra ögonblicken
när rörelsen blivit likvid

solkatter över ett svart biltak
kvav värme i baksätets brännugn

där blir jag Anne Frank och
hör stegen av soldaten och
hans väns tyska röst och
gömmer dagboken och
de kommer närmare

när det är över vill jag inte äta glass igen


minnet av avgörande upplevelser
döpt i något så simpelt som självförakt

ett trägolv i kakelugnens ljus
det snurrar för fort

jag springer undan kolaren
min bödel och min biktfader
gömmer mig under stockar och sten
nynnar om kalven på väg till marknad
och blir slukad av min roll

jag svär att aldrig jobba som strippa


dit dit jag måste gå igen
när friheten kräver sitt pris

underjorden trycker med överjordens hela tyngd
jag har glömt bort hur man andas

Caterpillarn svarar Alice med att erbjuda
sin horhusdoftande tobak
Alice känner sig förfärligt liten
Caterpillarn formar profetiska budskap med röken som penna
panzarlammet sliter taggtråden mitt itur

vi går hellre ensamma

obönhörligt är ett jävligt bra ord i sammanhanget
och rullar gör minsta gruskorn du sprätter med skorna

och där drar mörker-alven ner mitt bh-band och orchen intill
böjer sig ner för att kyssa min bröstvårta

jag är mormor och mormor blir just nu slukad av vargen
någon skriker hora och mormor hoppar upp ur sängen
på lätta åderbrocksben kutar hon genom parken
och kommer undan den här gången men inte nästa

och nästa och nästa
när vi skall placera oss i våra bås och råkar gå fel
måste någon vara där med el-sabeln och peta oss tillbaka
in i halsen ner i magsäcken ut genom hålen och volá

rekomendation så här i krigstider:
tårgas och teleskopbatong du klarar dig nog

Ansikten

jag var ensam i 33 år 
ett djur slingrat runt min ryggrad 
jag skrattar högt åt mina egna skämt 

som tok är jag född som tok förblir jag 
klor som river stödstolpar skjuter ut som missiler 


orange och ödmjuk grå rök 
varma händer fossila skatter 
rutigt skrap och fårfällar 

uggleögon rabblar fazz 
intesittastilla sjukdommen känn ingen sorg för mig i Göteborg 
skirt lila hår 

munken med det självspäkande självporträttet 
puckelryggig av vänskap 
rammar rullar 


trettontusen barn åt jag 
trettontusen hundar åt jag 
trettontusen danser dansade jag 


korsning mellan varg och papillon 
hollywoodesk hentai 
tänd eld på soffan och sängknoppar och kvastskaft 


Ozzy Guldsmidaren puffar ringlöst sin cohiba 
dirigerar cirkusen med sitt lillfinger 
råttan i sitt hål utan ost minns tretton sekunder men ser likaså in i framtiden

Civilolydnad

1

vem har ritualiserats?
det bankar i bröstkorgen
chronismen - tiden är Gud som rör sig genom världen,
kroppen, ultrarapiden
gruvorna med allt sitt dvärgguld
sjöjungfruarior pärlemomyntets nervösa trummande
tillväxt bön
insekter söker tidlös skönhet

varför bråkar ni?
- tid

2

jag tänker på de goda människornas tysta medgivande
hur de ser föruttnelsen och låter oss vara
radikala anarkister

3 blir vi aldrig fria från tjallaren?

-

goda människors tytsta glada beslutsamma
medgivande: (ett) du är ok! det är ok! det blir ok!
de är kaniner hästar ödlor och andra djur
de är passivt kanske outtalat överens om att moral, något mer än medfödd godhet,
står över lagen

tidens röst i bröstet
magsugets suggesivitet
hjärnans kloka kritiska vankande

Närkeslätt

ovala lämningar 

platt energiskog 

bautastenar som någon jätte kastat 

är urbergen här 

snapphanarnas grödor brinner långt innan 

annansplantagen 

Wasas tåg och hela Härjedalen 

det rullar inga stenar men å 

och den är svart och barsk 

den drar i dig och rister kallt 

i underlivet 

sorkar gör gångar under slaget gräs 

norrälgen letar äpplen i snålskogen 

en vit vägg av Riseberga 

amfiteatrar och parker 

för vårt väl och ve 

och vi tänder ett ljus för alla gamla sega 

gubbar 

armén på marsch 

det är långt att gå 

till s.t Petersburg 

dynamit Harry och 

Dunderklumpen är i otakt 

bräckt vatten och finntrollen 

vi äter sprängt höns 

Axa lärde sig hemligheten 

bakom kupolstadens 

trygga teknik 

LOPA står skinande 

vi tar monovägen 

till COMA 

där kan en plugga in sig 

kittla strupen med en fjäder 

och leta efter sina bröder och systrar 

som värderats och placerats ut här och var 

(oval remains

flat energy forrests

menhirstones that some giant threw 

is the crystalline basement here

the snapphanes crop burns long before

the pinapple plantations

Wasas monorail and the whole of Härjedalen

no stones are rolling but creek

and it´s black and gruff

it drags you and quakes cold

during life ...

voles makes paths under scythed grass

the northelk looks for apples in the biting forest

a white wall of Riseberga

amfitheaters and parks

for our well-being and awe

and we light a candle for all old chewy geezers

the army on march 

its far to walk 

to s.t Petersburg

dynamite Harry and 

Dunderklumpen are out of step

brackish water and 

the Suomitrolls

we eat cured poultry

Axa learned the secret

behind the domes

safe technology

LOPA stands shining

we take the autobahn

to COMA

where oneself can plug in

tickle the troaht with a feather

and look for our brothers and sisters 

valued and placed here and there)

Dröm

barocka tapeter slingrande blå väggblommor
bröloppsparty blandar om varandra
nygifta syskons fight där innanför
när han, bror till bruden
spindelnyper körtlar
på hon, syster till gummen
ingen nåd det blixtrar från ögon till tår och
en missad smäll blir en underkastad brottningsmatch
och sen tung smart romankastning

Fridens Höjds vita kök ett hundmål
när en vulgär näsa blev bildat böjd

i skrymslet nittiofem grader
röd förföljelse vid väggblommor

halk och plask på hallgolvet
plask och fräs över ryggen

hundra nittiogradiga korn fräter bort hud och mod



Gubben Margareta svassar in som värsta talpedagogen

jag får inte stjäla agentx9or i ett vindsförråd

de berättar
i tornquistzonen
ur möter sedement
Euroasiens svaghet
geometrisk energi

bortbytingens mormor dör i Valpariso
malens tsunami vid Kattegatt



cinematisk Tempelriddarpromenad
tjusande Severus stöter på den tveksamma silvergeten
i skymningen fattar hennes hår eld
herr get på balkongen släpper samtal
skriker och springer
för livet
i trapphuset och det är ebola cancer
silvergeten svag vi känner själva paniken
paret är lungt vi desinficerande lämlar
skum i trappan och rädslan när ett barn
rör vid min hand och sedan sin blandade mun
och ingen förstår vad vi säger
kavalkadspyor en annan balkong jag håller i hennes fötter
hon lutar sig djärvt långt ut och vi mår inte illa
vi öppnar våra gap och blir springbrunnar
hennes förberedda man viftar grönt

Lucy

och midvinterblot och bäversafari och kronor och sländor

flotten tom som lucy får en visk som gått många varv runt
en såkallad episk felhörning när ljus blev sammansvärjning

det brinner i lövskogen vårt luftiga alviska arv
vi draggar botten ber om att finna något existerande

en vattenmask visar oss vägen till kalla dalens fors där de inplanterade laxarnas språk är dada

ett förstoringsglas i en bastu en förmiddag och håret tappar som man suger på vid skolan ovan branten i en sovande nyponbuske

jag slår dig i huvudet med en brandgul oergonomisk stol

amoraliserande gung och spetsen på din tunga

när tretton antifacistiska barn bugar


nisse kurr och buff och fängelsetapeter utforskar den blåa framtidens näver
små burkar gungar på verandan i en tid framför annanasplantagen


helikopter, bjällra och snablar
jag gjorde aldrig så
radergummit och väck en snöig vecka en bildlig våldtäkt
man får försöka förstå de dramatiska speglingarna här
frågan var aldrig om vi kunde förlåta oss själva det blev hur kan vi förlåta dig och
det enda vi undrar är då varför vi var tvugna att saxa våra ögon att lära oss himlandets mystik och skelögdhetens blindhet för det onåbara
det som måste ha varit det alltid oundvikliga
ankan väser och pyser och vi kan nu förstå alla djuren och vi fixar ritningar vi använder nålsögat som kikarsikte och som stormjägare letar vi lugnet som bara kan finnas där men du nådde aldrig dit

det är svårt att viska vi vet aldrig hur vi får artikulera eller hur låg en viskning blir

Aktiv kultur

Uncut.

Matt-transport

när matt-transporter hindras från att nå de bedjande behövande
Den gröna öknens hjul blir träldom med formpressad modern krigföring
och maskineri vi syr ihop Lemuria katalytiskt
tro pulserar ur röda ludna barnfingrar

två gånger två skakade väggarna i det vita huset
tre gånger två försökte någon att göra panteistisk revolution holistiskt

kor äter getter samhällsomstörtande
så blasé så att vi stannar upp och spelar det här är inget krig det här är på låtsas, dude

i Bensalem laddar vi batterier vi fortsätter leken när
Europa skickar sin nattliga matt-transport och
hundratusen ungar gråter innan och efter bön

det smyger i rallarbuskar där blottas tarmar och ryggmärg

vi tittar tillsammans upp och grön sand tär ögonen ur oss
någon säger: "det är ok vi vill inte se ingen vill det"


(when carpet-carriages keeps from reaching the praying needing
the green deserts wheel becomes slavery with molded modern warfare
and machinery we stitch up Lemuria catalytic
faith pulsates out of downy children fingers

two times two shook the walls in the white house
three times two someone tried to do pantheistic revolution holistic

cows eats goats subversive
so blase so we stop and plays this is no war this is just pretend, dude

in Bensalem we load the batteries we continues the game when
Europe mails its nocturnal carpet-carriages and
hundred thousand kids cries before and after prayer

it creeps in navvyshrubs there flashes intestines and spinemarrow

we look togheter up and green sand wears our eyes out
someone says: "its ok we dont want to see no one wants to")

Blitzkrieg

rekogniseringen sedan veckor genomförd

numrerade bilder i det vita kala rummet

mitt tredje öga förföljer honom

jag har inte bestämt mig för hur mycket jag vill att han skall lida


mina andetag är ett med stål

solen smälter glassar i parken

bänkad orakad nykter


pilotbrillorna ligger slängda på bordet

bredvid halväten kebabtalrik och ett överfullt askfat


jag behöver inte kikaren kameran och anteckningarna längre

det här är poesi i handling

mitt finger darrar på avtryckaren

hjärtat spänt som en båge mot min älskare


alla längtans pilar når sitt mål

jag låter ögonblicket vara

tills han reser sig upp

och faller till marken

det här älskling är poesi i handling.

Pomperipossa

Pomperipossa

silverkristallhår
bakom monicas glasögon
laktosfriglass och feta revben
vävstols krumma ärvda fingrar kan inte tvätta håret
själv mistantropisk skönhet och släcker blåa cigaretter
efter ungefär halva tiden
poetisk ateistisk höjdhoppsgudinna
sneda sameögon och pappa flydde till america
och pappa flydde till jahve
och pappa flydde till spriten
båda lårbenshalsarna trasiga och vitt vin
med monicas frisyr och en och annan vägd fisk
hur du blev vackrare med åren när du hatade dina blåa cigaretter
och påstod att ålderdommen gjorde dig ful
med din storlek trettiotvå midja
swing lite bach och ett vitt hus kvarnstenslekstuga
och ett alldeles eget rött äppelträd men du var ingen styvmor
men kall med blåa ådror och hjärtformade klänningar
paradisåns majvatten där när hösten blir sockerärtor och luktärtor
och blåa tunnor av regnvatten och jordkällarens plåttak och
vi kan göra vad vi vill vi kan allt vi vill
stune slickar och vi går på upptäcktsfärd i tidningsgarderober och
vindsvrår i örtagårdsland och smyckesskrin
paradiset du finns inte mer du har sällat dig till fridens höjd