Dröm

barocka tapeter slingrande blå väggblommor
bröloppsparty blandar om varandra
nygifta syskons fight där innanför
när han, bror till bruden
spindelnyper körtlar
på hon, syster till gummen
ingen nåd det blixtrar från ögon till tår och
en missad smäll blir en underkastad brottningsmatch
och sen tung smart romankastning

Fridens Höjds vita kök ett hundmål
när en vulgär näsa blev bildat böjd

i skrymslet nittiofem grader
röd förföljelse vid väggblommor

halk och plask på hallgolvet
plask och fräs över ryggen

hundra nittiogradiga korn fräter bort hud och mod



Gubben Margareta svassar in som värsta talpedagogen

jag får inte stjäla agentx9or i ett vindsförråd

de berättar
i tornquistzonen
ur möter sedement
Euroasiens svaghet
geometrisk energi

bortbytingens mormor dör i Valpariso
malens tsunami vid Kattegatt



cinematisk Tempelriddarpromenad
tjusande Severus stöter på den tveksamma silvergeten
i skymningen fattar hennes hår eld
herr get på balkongen släpper samtal
skriker och springer
för livet
i trapphuset och det är ebola cancer
silvergeten svag vi känner själva paniken
paret är lungt vi desinficerande lämlar
skum i trappan och rädslan när ett barn
rör vid min hand och sedan sin blandade mun
och ingen förstår vad vi säger
kavalkadspyor en annan balkong jag håller i hennes fötter
hon lutar sig djärvt långt ut och vi mår inte illa
vi öppnar våra gap och blir springbrunnar
hennes förberedda man viftar grönt

Lucy

och midvinterblot och bäversafari och kronor och sländor

flotten tom som lucy får en visk som gått många varv runt
en såkallad episk felhörning när ljus blev sammansvärjning

det brinner i lövskogen vårt luftiga alviska arv
vi draggar botten ber om att finna något existerande

en vattenmask visar oss vägen till kalla dalens fors där de inplanterade laxarnas språk är dada

ett förstoringsglas i en bastu en förmiddag och håret tappar som man suger på vid skolan ovan branten i en sovande nyponbuske

jag slår dig i huvudet med en brandgul oergonomisk stol

amoraliserande gung och spetsen på din tunga

när tretton antifacistiska barn bugar


nisse kurr och buff och fängelsetapeter utforskar den blåa framtidens näver
små burkar gungar på verandan i en tid framför annanasplantagen


helikopter, bjällra och snablar
jag gjorde aldrig så
radergummit och väck en snöig vecka en bildlig våldtäkt
man får försöka förstå de dramatiska speglingarna här
frågan var aldrig om vi kunde förlåta oss själva det blev hur kan vi förlåta dig och
det enda vi undrar är då varför vi var tvugna att saxa våra ögon att lära oss himlandets mystik och skelögdhetens blindhet för det onåbara
det som måste ha varit det alltid oundvikliga
ankan väser och pyser och vi kan nu förstå alla djuren och vi fixar ritningar vi använder nålsögat som kikarsikte och som stormjägare letar vi lugnet som bara kan finnas där men du nådde aldrig dit

det är svårt att viska vi vet aldrig hur vi får artikulera eller hur låg en viskning blir

Aktiv kultur

Uncut.

Matt-transport

när matt-transporter hindras från att nå de bedjande behövande
Den gröna öknens hjul blir träldom med formpressad modern krigföring
och maskineri vi syr ihop Lemuria katalytiskt
tro pulserar ur röda ludna barnfingrar

två gånger två skakade väggarna i det vita huset
tre gånger två försökte någon att göra panteistisk revolution holistiskt

kor äter getter samhällsomstörtande
så blasé så att vi stannar upp och spelar det här är inget krig det här är på låtsas, dude

i Bensalem laddar vi batterier vi fortsätter leken när
Europa skickar sin nattliga matt-transport och
hundratusen ungar gråter innan och efter bön

det smyger i rallarbuskar där blottas tarmar och ryggmärg

vi tittar tillsammans upp och grön sand tär ögonen ur oss
någon säger: "det är ok vi vill inte se ingen vill det"

Blitzkrieg

rekogniseringen sedan veckor genomförd

numrerade bilder i det vita kala rummet

mitt tredje öga förföljer honom

jag har inte bestämt mig för hur mycket jag vill att han skall lida


mina andetag är ett med stål

solen smälter glassar i parken

bänkad orakad nykter


pilotbrillorna ligger slängda på bordet

bredvid halväten kebabtalrik och ett överfullt askfat


jag behöver inte kikaren kameran och anteckningarna längre

det här är poesi i handling

mitt finger darrar på avtryckaren

hjärtat spänt som en båge mot min älskare


alla längtans pilar når sitt mål

jag låter ögonblicket vara

tills han reser sig upp

och faller till marken

det här älskling är poesi i handling.

Pomperipossa

Pomperipossa

silverkristallhår
bakom monicas glasögon
laktosfriglass och feta revben
vävstols krumma ärvda fingrar kan inte tvätta håret
själv mistantropisk skönhet och släcker blåa cigaretter
efter ungefär halva tiden
poetisk ateistisk höjdhoppsgudinna
sneda sameögon och pappa flydde till america
och pappa flydde till jahve
och pappa flydde till spriten
båda lårbenshalsarna trasiga och vitt vin
med monicas frisyr och en och annan vägd fisk
hur du blev vackrare med åren när du hatade dina blåa cigaretter
och påstod att ålderdommen gjorde dig ful
med din storlek trettiotvå midja
swing lite bach och ett vitt hus kvarnstenslekstuga
och ett alldeles eget rött äppelträd men du var ingen styvmor
men kall med blåa ådror och hjärtformade klänningar
paradisåns majvatten där när hösten blir sockerärtor och luktärtor
och blåa tunnor av regnvatten och jordkällarens plåttak och
vi kan göra vad vi vill vi kan allt vi vill
stune slickar och vi går på upptäcktsfärd i tidningsgarderober och
vindsvrår i örtagårdsland och smyckesskrin
paradiset du finns inte mer du har sällat dig till fridens höjd